Känns alltid som om det ska vara dagen efter varje gång man haft barnen här. Man hinner liksom inte komma in i rutiner, inte hinna göra det man vill göra med dem. Det blir så himla bråkigt men ändå kul att få vara med dem och träffa dem.
Min äldsta dotter ville inte följa med igen, vilket gör mig besviken eftersom jag träffar henne nästan aldrig. Mitt ex gör ju inget åt de flexibla tillfällerna att låta henne komma hit.
Jag försöker att inte tänka på den där rättegången, men ändå kommer det omedvetet och jag blir så trött att han bara orkar, känns som man är i ruta ett igen för det var ju det här jag ville för tre år sen och inte för tre år senare. Fan jag hatar myndigheter, dreggels och skit.
Nu hoppas jag på det bästa att vi får en lägenhet i Landskrona i stället så man får börja om på nytt. Försöka få min man att skapa kontakt med sin dotter och vi får henne istället. Evutuellet få egna barn med.
//Hade
Min äldsta dotter ville inte följa med igen, vilket gör mig besviken eftersom jag träffar henne nästan aldrig. Mitt ex gör ju inget åt de flexibla tillfällerna att låta henne komma hit.
Jag försöker att inte tänka på den där rättegången, men ändå kommer det omedvetet och jag blir så trött att han bara orkar, känns som man är i ruta ett igen för det var ju det här jag ville för tre år sen och inte för tre år senare. Fan jag hatar myndigheter, dreggels och skit.
Nu hoppas jag på det bästa att vi får en lägenhet i Landskrona i stället så man får börja om på nytt. Försöka få min man att skapa kontakt med sin dotter och vi får henne istället. Evutuellet få egna barn med.
//Hade
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar